Article

Gröna i skogen

Förra året tog drygt 13 000 personer jägarexamen. Det är inte alla som blir aktiva jägare, men några som tagit sin nya hobby på allvar är kamraterna Adam Alsing och Marko Lehtosalo. De är arbetskamrater på radiostationen Rix FM där de sänder en radioshow varje vardagsmorgon. Sedan jakten kom in i livet också jaktkamrater.

Först ut var Adam, som tog jägarexamen tillsammans med skådespelaren Rafael Edholm redan 2014. Hans vän Fredrik Lundberg skrev boken Happy Hunting och följde dessa två blivande jägare.

– Men mina första kontakter med jakten kom egentligen genom min farfar som var en ivrig jägare, berättar Adam. Vi var överens om att jag skulle börja jaga. Sedan började jag jobba, jag flyttade till Stockholm och det föll i glömska. Nu fick jag chansen att ta upp det jag lovat farfar, ler Adam. Något jag verkligen inte ångrat.

Under Adams första år blev det av olika skäl inte så mycket jagat. Men han har försökt ta igen det i år, 2015/2016.

Markos väg till jakten kom lite på ett liknande sätt, genom en fråga från Svenska Jägareförbundet. De ger varje år ett antal så kallade opinionsbildare chansen att ta jägarexamen genom dem på Östermalma. Marko som är aktiv fiskare sedan länge och road av friluftsliv tackade ja.

Marko är tydlig med bra kött från djur som haft ett bra liv är minst lika viktigt som spänningen med själva jakten.

Vi träffar dem båda på en jakt i Enhörna där de jagar tillsammans med den nyaste i Jaktia Pro Team, Helena Tysk. Idag får de jaga tillsammans, vilket inte är helt vanligt. Genom sitt arbete är de rätt uppbokade och det är inte så lätt att få till tid för dem att jaga. Båda har sitt arbete på radion vilket gör varje vardagsförmiddag uppbokad. Adam har engagemang i flera TV-produktioner och Marko i sin tur har ofta uppträdanden bokade på helgerna.

Adam och Marko vid mikrofonerna.

Adam och Marko vid mikrofonerna.

Räkmacka

Båda två är ense om att de varit priviligerade som fått uppleva så mycket bra jakt på så kort tid. Marko skojar lite om att de fått ” åka lite räkmacka”.

– Det är nog så att vi fått en del chanser som inte alla nyblivna jägare får, säger Marko. Något som vi förstås är mycket tacksamma för.

Båda delar erfarenheten att de nu är i ett lärande stadie och känner sig väldigt väl omhändertagna av alla erfarna jägare de fått träffa.

– Det är lite som att få ett körkort. Man få ut och köra, men man är inte erfaren, säger Marko. Man har bara lov att träna vidare själv.

– Jag är nästan förvånad över hur trevliga och hjälpsamma alla varit, menar Adam. Så mycket dumma frågor som man ställt till en del. Typ, hur ser en dov ut?

Marko skrattar igenkännande och berättar om den stora osäkerheten på viltslag man kan känna som nybörjare.

Oops! En dov, eller kanske en räv?

Oops! En dov, eller kanske en räv?

Fantastisk premiär

Adam berättar vidare om sin första jakt som var en premiär värd namnet.

– Alltså, på första passet, på första jakten. Där sitter jag, det har gått kanske 20 minuter. Jag sitter och fipplar med radion, när det dyker upp ett stort vildsvin, säger han. Jag skjuter och har nedlagt en galt på 165 kg. Helt fantastiskt.

– Och på min andra jakt får jag skjuta en fin råbock.

Marko hade en lite motigare och kanske normal start på sin jaktliga karriär. Han var ute rätt mycket innan han förra sommaren sköt sitt första vilt. Ett vildsvin ute på en vall. Sedan dess har han hunnit med både dovhjort och rådjur under den gångna säsongen.

Lyckan är gjord.

Lyckan är gjord.

Lärda läxor

De berättar att de fått lära sig så otroligt mycket under sin tid tillsammans med erfarna jägare. Adam nämner just det att man lär sig rätt så mycket om sig själv när man får sina första jakterfarenheter.

– En sak man lärt sig är ju att hålla inne ett skott. Man måste värdera varje situation, säger han.

För Marko är det så mycket saker och samband som han kanske inte gick och tänkte på så värst mycket tidigare. Mest saker har han lärt sig efter själva examen.

– Ta bara en sådan sak som viltförvaltning, nämner Marko. Jag tänkte aldrig förr på varför man kanske jagade räv. Nu förstår jag hur allt hänger ihop och att det kan ses som en viltvårdsåtgärd. Inte bara nöje. Eller som att jägare försöker få en balans i den hjortstam man har. Inte bara skjuter de djur som kommer framför pipan.

Drömjakter

Båda dessa herrar är ”sålda” på jakt nu och försöker komma ut och jaga så mycket som möjligt. Dels för att det är roligt förstås, men de är båda ense om att de vill prova fler jaktformer, för att lära mer helt enkelt.

– Jag tänker som med mitt fiskande, säger Marko. Man vill prova olika former, trots att man kanske tycker en viss form av fiske är roligast.

Marko nämner att något han tittat på och gärna vill prova är jakt över stående hund i fjäll. Han har fiskat i Miekak och har den bilden kvar i huvudet.

– Min starkaste upplevelse hittills är när jag sköt en dovskovel på vakjakt, berättar Marko. Hade varit på rätt mycket drevjakt, och då hinner man inte tänka så mycket innan man skjuter.  Nu tog det fem minuter från att jag såg den tills jag sköt. Jag fick en sån puls som jag aldrig haft förut. Det var så himla spännande.

Adam som var med på samma jakt då Marko fick skjuta sin dovskovel, nämner att få skjuta något på en spännande smygjakt måste vara det han ser fram mot mest just nu.

Ses snart igen!

Ses snart igen!

Vi lämnar dessa herrar, men kommer att ses snart igen för att jaga vidare och skaffa nya erfarenheter tillsammans.

 

Text och foto: Mikael Grennard