Article
Foto: L-Å Sandqvist/SMT

Kräftfiske – en fest!

Klockan är fem på eftermiddagen. Det är första onsdagen i augusti. Nu börjar det äntligen! Det jag längtat efter hela året – kräftfiskepremiären! Mjärdarna är laddade med fiskbitar och havregrynsgröt. Baslägret på stranden är iordningställt. Nu väntar en natt med fantastiska upplevelser. När vi träffar kräftfiskespecialisten, Sivert Lodén i Bredaryd, känns det långt till kräftfiskepremiären första onsdagen i augusti. Men Siverts entusiasm och sätt att prata om fisket och om allt kring kräftorna inspirerar.

Sivert har fiskat kräftor i snart 70 år. Han har sina hemmavatten på höglandet i Småland, där han alltid fiskar. Han köper också upp kräftor av fiskare i området och säljer dem färska till restauranger och privatpersoner nere i Skåne. Vi vill fråga honom om hans erfarenheter, tips och råd. Om allt från redskap och fisket till festen.

Sivert Lodén räds inte vädret. Är det kräftpremiär, så är det!

Sivert Lodén räds inte vädret. Är det kräftpremiär, så är det! Foto: Christian Andersson

– När jag var barn var även kräftfiskepremiären en riktig familjefest, berättar Sivert. Alla familjemedlemmar, stora och små, släktingar och vänner var med. På den tiden var premiären den 7 augusti oavsett veckodag.

De vuxna rodde ut med mjärdarna på sjön och vi barn fick gå längs stranden. Vi lyste med ficklampor och plockade kräftor genom att vända på stenar och lade ut håvar fastsatta på långa hasselvidjor. Det var spännande!

På stranden brann eldar där man grillade korv och rökt fläsk, det var musik och sång. Tiden gick fort och snart var det dags att ro ut och vittja mjärdarna. De första kräftorna landades och förvarades i trälådor med en fuktig tidning över. Det är fortfarande det bästa sättet att förvara kräftorna på. Dags att fylla på bete och så ut med mjärdarna igen. Så höll det på hela natten.

Jag minns en episod, när jag var i tioårsåldern, fortsätter Sivert. Jag hade tjatat mig till att få gå och fiska vid en sjö, som låg 2 – 3 km inne i skogen. Mjärdarna var utlagda och på stranden fanns en bänk, där jag skulle vila medan kräftorna kröp i mjärdarna.

Magi och mystik. Dags att vittja mjärdarna. Foto: Christian Andersson

Magi och mystik. Dags att vittja mjärdarna. Foto: Christian Andersson/VN

Jag lade mig på rygg, drog filten över mig. Och somnade. När jag vaknade och tittade upp på natten, så satt det en uggla på mina fötter och undrade säkert vad jag var för odjur. Jag tackade för att den hade väckt mig. Det var dags att vittja. Jag minns inte nu hur lyckat fisket var, men ugglan minns mig säkert.

Numera är kräftfisket avreglerat. Det är upp till fiskevårdsområdet att bestämma fisketider. De flesta har dock behållit första onsdagen i augusti. Sedan fiskar man kanske till mitten av september. Då börjar kräftorna äta mer av ruttnande blad och växtdelar och det påverkar smaken.

– Kräftan är bäst i augusti, konstaterar Sivert bestämt.

Fin fångst! I vår sjö skall signalkräftorna vara minst 10,5 cm. Foto: Christian Andersson/VN

Fin fångst! I vår sjö skall signalkräftorna vara minst 10,5 cm. Foto: Christian Andersson/VN

Svenska flodkräftor eller signalkräftor?

”Vilda” flodkräftor är en sällsynthet idag. Många av de som finns på marknaden är odlade i dammar.

Flodkräftan kläcker sin rom i mitten/slutet av juni och signalkräftan cirka en månad tidigare. Det betyder att signalkräftan växer fortare och ömsar skal minst en gång mer än flodkräftan. Flodkräftan är däremot aktivare lite tidigare än signalkräftan på kvällen. Vilket kan vara något att tänka på vid fisket.

– Jag tycker sjö- och åkräftor är bäst, säger Sivert.

– När det gäller smaken kan jag inte säga att den ena är bättre än den andra. Det beror på vattenkvalitén och tillagningen. Men flodkräftan är lugnare och nyps inte lika mycket”, skrattar Sivert.

Allt är förberett, agnat och klart. Foto: L-Å Sandqvist/SMT

Allt är förberett, agnat och klart. Foto: L-Å Sandqvist/SMT

Förbered kräftfisket noga

Mjärdarna ska vara rena och linorna hela. Och betet fixat. Ett av tipsen vi får för bete är kanske lite ovanligt.

Sivert rekommenderar att ha ett fiskhuvud fastsatt på betesnålen och så fiskbitar i en betesbox. Då behöver man kanske bara byta ut fiskhuvudet när man vittjar. Mört, braxen och sik är bra. Ett laxhuvud på betesnålen är utmärkt. Gädda och lake är inte så bra.

I betesboxen kan man också använda kräftbetespellets om man inte har betesfisk.

Siverts två specialtips: använd havregrynsgröt i betesboxen. Gröten kokas som vanlig havregrynsgröt med lite anisfrön och lite linfrön inblandat. Falukorv är också bra, men kanske lite dyrt.

Var man ska placera mjärdarna kan vara svårt att tipsa om. Bottnar med mycket sten, stockar och vasskanter är oftast bra. De vill ha nära till gömställen. Men ibland kan kräftorna även ge sig ut på sandbottnar. Bästa tipsen för din fiskeplats får du av gamla vana kräftfiskare på plats.

Välj rätt mjärde och betesbox

Mjärdarna ska vara hållbara, lätthanterliga och framförallt se till att kräftorna stannar kvar.

– Nu blir det reklam, säger Sivert. Jag har fiskat med August-mjärdar i mer än 35 år. Det är bara någon enstaka som jag fått reparera. De andra håller än. Och de fångar bra. Dessutom är de smidiga att packa ihop för transport både i bilen och båten. Det måste vara tufft för tillverkaren, eftersom man inte behöver köpa nya mjärdar så ofta. De blå betesboxar är också hållbara och lätthanterliga.

–  Jag minns första gången jag var med och fiskade med Stor-August-mjärden. Det var när kräfttillgången hade exploderat i Vättern.

När vi drog upp de första mjärdarna trodde jag knappt mina ögon. Mjärdarna var fulla med kräftor (2-3 kg per mjärde) och utanpå hängde fullt med kräftor som ramlade av.

Det var en kontrast mot fisket i vår sjö, där 5-10 kräftor i en mjärde var bingo.

Förvara kräftorna i en sump

Det gäller att förvara kräftorna levande och friska i 2 – 3 dygn, så att de hinner rensa ut tarminnehållet. Då är en sump bra. I den matar man kräftorna med skivad, rå potatis, det sätter fart på magen.

Vid transporter använder Sivert trälådor, som håller fuktigheten. Överst lägger han en fuktig tidning eller frottéhandduk. – Så har man fraktat hummer från Canada till Sverige i många år, konstaterar Sivert.

Snart är det kräftskiva

Nu är det dags att koka kräftorna till den delikatess det är.

Här kommer lite tips från Sivert:

Koka upp två stora grytor. En med bara vanligt vatten och en med lagen.

I grytan med det kokande vattnet häller man i kräftorna, så att de dör och släpper ifrån sig ev tarminnehåll. Det tar någon minut.

Till lagen för 1 – 2 kg kräftor använder du: 3 liter vatten, drygt 1 dl grovt salt, 2 sockerbitar, en halv flaska porter, en halv röd lök, 1 matsked dillfrön och rikligt med krondill. I den kokande lagen lägger du i de nyss avkokta kräftorna. Koka upp. Ta av grytan och låt stå några minuter med locket på. Kyl sedan ner snabbt, t ex i vattenbad. Klart!

Nu kan festen börja

– Hattar, haklappar, riktiga servetter och sånghäften är ett måste, tycker Sivert.

Börja med en liten buffé innan kräftorna kommer fram. T ex Janssonsfrestelse, prinskorv, köttbullar m m.

Till kräftorna serveras rostat bröd och kryddost (kummin/dill).

Sivert använder en så kallad kräftkniv med hål när han angriper kräftan: – Sug under, då känner man kvalitén, Dags för klorna. Använd knivens hål för att knäcka klospetsarna. Stjärten kläs av och ”fisremsan” tas bort. Mums! Nu böjer man upp skölden och tar ”smöret” på insidan av skölden med kniven. Ta bort magen, sedan är det dags att gnaga och suga på benen och resten”.

Öl och vitt halvtorrt vin passar till hela festen. Det räcker ofta med 7 – 10 kräftor om du äter riktigt.

Nu ser vi fram mot spännande fiske och fina kalas i augusti! Vi längtar redan.