Article
Utfodra valpen gärna 4 gånger om dagen.
Utfodra valpen gärna 4 gånger om dagen.

Utfodring av jakthundar

Idag letar vi som hundägare i en djungel av hundmat. Det är inte lätt att veta vad som är rätt och fel. Vad ska jag ge min hund och hur mycket ska jag betala för det hundfoder jag vill ge.

Förord: Michael Grennard har träffat Husdjursagronom Åsa Dufva och pratat utfodring av jakthundar. Här på jaktia.se kommer du löpande att finna reportage och råd om jakthunden.

En glad, frisk och arbetsvillig hund mår bra. Troligtvis har hunden då fått ett fullgott foder. En mycket ovetenskapligt, men väl så fungerande metod är att se vad som kommer ut som avföring. Fast avföring i liten mängd betyder oftast att hunden mår bra. Ju mindre som kommer ut där bak, desto bättre smältbarhet. En glänsande, mjuk och tät päls säger också att hunden mår bra.

Basfakta

  • Protein är kroppens byggstenar och är nödvändiga för uppbyggnad och vävnadsförnyelse. Proteinet bör helst vara animaliskt då dessa innehåller viktiga aminosyror. Med rätt protein stärks även hundens immunförsvar.
  • Fett tillför en stor den av den energi som hunden behöver. I fett lagras också vitaminer.
  • Kolhydrater är en viktig energikälla. Kolhydrater kan vara mer eller mindre lättupptagliga. Ofta nämns ris som en bra källa för kolhydrater.
  • Mineraler och spårämnen är viktiga för hundens vätskebalans, skelett, leder samt flera andra funktioner. Det är ytterst viktig att mineraler finns i rätt mängd och rätt inbördes proportioner.

Innehållsförteckningen på fodersäckarna måste idag fallande ordning/kvantitet beskriva vad fodret innehåller. Men det framgår sällan vilken kvalitet på de ingående näringsämnena som det är. Denna kan variera kraftigt beroende på smältbarhet, biologiskt värde och sammansättning.

Utfodring av jakthundar

Arbetande hundar skiljer sig väsentligt på en punkt ifrån de rena sällskapshundarna. De ska prestera både fysiskt och psykiskt, och det ofta under en längre tid. För detta krävs att alla batterier är laddade och det på rätt sätt och med rätt sorts energi.

En Greyhound skall springa max 700 meter.

En Greyhound skall springa max 700 meter.

Man vet inom modern vetenskap att det krävs helt olika utfodring för en hund som ska prestera mycket under lång tid och en Greyhound som ska springa max 700 meter.

Näringsfysiologer talar om att målsättningen med utfodringen är att uppnå så kallad energibalans. Det betyder helt enkelt att man tillför det som kroppen förbrukar. Tillför man för lite tappar man prestationsförmåga och sedermera även i kroppsvikt. Om man i motsats tillför för mycket lägger man på sig överdrivna reserver och sedermera ökad vikt genom fetma.

Alla individer förbrukar en viss mängd energi för de rent basala kroppsfunktionerna, ämnesomsättning, organfunktion och kroppsvärme. Denna underhållsförbrukning är mycket individuell.

För att möta olika behov kan man endera höja fodergivan. Det säger sig självt att det kanske kan vara olämpligt att inför ett längre dragarbete fyrdubbla fodergivan. Då återstår att öka energitätheten hos det man ger. Att öka fodergivan är mest lämpligt inför tillfälliga kraftansträngningar.

Det bästa sättet att öka energitätheten är att helt enkelt öka fetthalten hos det foder man ger. Normalt finns de essentiella näringsämnena med god marginal i alla foder av hög kvalitet. Därför kan man utan risk utgå från sitt normala foder och göra det mer energitätt genom att tillsätta fett.

Fett är för hundar den tveklöst bästa energikällan. Dels är det mer än dubbelt så energitätt som både kolhydrater och protein. Dels är hundens, till skillnad från människans, ämnesomsättning på ett helt annat sätt anpassad till att konsumera och förbruka fett. Därför är en kolhydratuppladdning inte av godo för att få en hund att prestera bättre. Snarare blir resultatet sämre. En hund har nämligen svårt att transportera bort den mjölksyra som bildas i muskler då kolhydrater förbränns.

Det går åt mycket energi att hålla kroppen varm

Det går åt mycket energi att hålla kroppen varm

Hundar lagrar precis som människor energi i olika reserver i kroppen. Glykogen, snabbt omsättbar energi i lagras i musklerna och i levern. Men det som används vid en något längre ansträngning kommer från fettreserverna. Man brukar säga att glykogenreserverna räcker någon timme, sedan är det från fettreserverna som hunden hämtar sin energi. Fett omsätts något långsammare och när fettreserverna omsätts kan hunden alltså inte hålla samma tempo.

Fodertyper och kvalitet

Idag finns det i generella drag tre olika typer av foder på marknaden. Torrfoder som är överlägsen marknadsledare. Blötfoder som är fruset eller konserverat på något vis.

Torrfodrets framgång ligger i att det är lätt att hantera, dosera och transportera. Man tillsätter helt enkelt vatten. I fallet med de andra fodertyperna får man räkna med att bära 70 % vatten med sig dit man ska.

Det är en vanlig missuppfattning att det ska vara någon sorts högvärdigt kött i foder. Sanningen är den, att många gånger är det bättre ur energisynpunkt att ge högvärdiga slakteriprodukter.

Kvaliteten hos ett foder avgörs vid valet av ingredienser, andelen de ingår med och hur fodret tillverkats. Hundar har svårt för att tillgodogöra sig rå stärkelse, dvs obehandlade spannmål och dylikt från växtriket. Därför måste dessa råvaror vara värmebehandlade.

Ge gärna uppblött foder.

Ge gärna uppblött foder.

Oavsett foderkvalitet så tas alltid uppblött foder lättare upp i kroppen. Om man ger hunden torra kulor får man räkna med att själva blötläggningen av fodret sker i hundens mage. Genom att ge uppblött foder ger man med automatik hunden en del vätska på en gång.

Dessutom finner man bland jakt­hundraser som lätt får magomvridning. Man menar att risken för magomvridning minskar om hunden får äta blött foder. Då infinner sig mättnadskänslan tidigare och själva svällprocessen behöver inte ske i magen. En grundregel för att undvika magomvridning brukar vara att inte fodra hunden två timmar före eller efter hårt arbete eller jakt.

Utfodringen i praktiken

Som jägare vill man ofta att det ska vara så praktiskt som möjligt. Det enklaste är att se till att du som grund ger ett högkvalitativt fullfoder. Om vi delar upp fodringen i hög­ och lågsäsong så kan man tala om underhållsfodring under själva lågsäsongen. Då ges lämpligen ett foder med en proteinhalt på 20 % och en fetthalt på 10 %. Under jaktsäsongen kan man byta till ett energitätare foder, eller helt enkelt öka fetthalten till 15 %. Med ett högenergifoder höjs ofta även pro­ teinhalten, men detta är normalt sett inte nödvändigt. Håll gärna i minnet att du måste öka på foder­ givan vid kall väderlek. Det går åt mycket energi till att hålla kroppen varm.

Det bästa är om du kan utfodra din hund två gånger per dag. Gärna med 1/3 av givan på morgonen och resterande på kvällen.

Uppladdning

När jaktsäsongen börjar ska hunden vara i lagom hull. Det är inte ovanligt att höra ägare till överviktiga hundar försvara att de ”byggt upp den för säsongen”. Övervikt är ett handikapp och kan i långa loppet vara en hälsorisk. Hunden får givetvis inte vara mager heller när säsongen börjar. Då har den inga energireserver att ta av.

Hunden behöver olika utfodring beroende på ålder och arbete.

Utfodra valpen gärna 4 gånger om dagen.

Utfodra valpen gärna 4 gånger om dagen.

Utfodra valpen

En valp bör utfodras oftare än en vuxen hund. Gärna fyra gånger per dag, och på någorlunda bestämda tider. Det är mycket viktigt att en valp får ett välbalanserat foder som innehåller allt den kan behöva för sin tillväxt. Det enklaste foder­ valet man kan göra är att välja ett foder för hundar i ALLA livsstadier. Många gånger rekommenderas valp­ eller juniorfoder, men om man valt ett bra foder i övrigt är dessa inte helt nödvändiga.

Att överutfodra en valp är mycket riskabelt och man vet genom modern forskning i dag att de lättare kan utveckla skelettsjukdomar som höftledsdysplasi eller osteokondros. Om valpen i stället får extremt lite foder kan den bli något mindre än annars.

– Viktigast är att man inte rubbar kalcium­/fosforkvoten berättar husdjursagronom Åsa Dufva. Lätt gjort i jägarhem som ofta har tillgång till slaktbiprodukter. Personligen avråder jag från att laborera med egna blandningar eftersom det krävs kunnande för att få till ett balanserat foder.

Växer snabbt

Valpar och unghundar växer extremt mycket och extremt snabbt.

– Att tillväxten motsvarar den hos ett slaktsvin borde säga ett och annat, menar Åsa Dufva.

I slutskedet av unghundsperioden är inte skelettillväxten så stor. Då ligger normalt den stora tillväxten på muskelsidan. Därför blir givetvis vikten av proteinerna i fodret allt viktigare.

Den arbetande hunden

– En intressant kunskap är att en hårt arbetande hund, precis som en hårt arbetande människa, inte behöver ha lika näringstät kost. De äter ofta i så stora kvantiteter så att de får i sig tillräcklig mängd av varje specifikt näringsämne.

Själva omsättningen är extremt hög. Bra balanserat foder borde vara förunnat alla hundar, påpekar Åsa.

Som lekman frågar man sig då efter att lärt sig att hunden lättast tillgodogör sig fett som energikälla: Ska vi stötta under långa jaktdagar med fläsk och falukorv?

– Att det vid arbete krävs mer fett stämmer. Men både fläsk och falukorv är saltade feta produkter som inte är optimala för hund, säger Åsa.

– Det största problemet vi finner hos extremt hårt arbetande hundar är diarré, s.k. stressdiarré, och vätskeunderskott. Ofta utlöst av det hårda arbetet stressdiarré. För att hjälpa den hårt arbetande hunden att behålla en god magfunktion behövs foder med extremt god smältbarhet.

Den gamla hunden

Den äldre hunden drabbas lätt första tiden efter pensioneringen av övervikt beroende på mindre aktivitet och oförändrade matvanor.

– Dessa ska ha ett lightfoder av något slag med mycket fiber och mindre fett, säger Åsa.

– När vi sedan talar om den riktigt gamla hunden är vi tillbaka vid extremt bra smältbarhet men nu också med krav på högt närings­ innehåll. Med ökad ålder fungerar organ som magtarmkanal allt sämre och har allt svårare för att ta upp alla nödvändiga näringsämnen.

Ledvärk på ålderns höst

Ledvärk på ålderns höst

Många äldre hundar har precis som människor, ledvärk på ålderns höst. Det finns många hundar som har värkande leder alldeles i onödan.

– Sök veterinär om du märker att din hund verkar ha ont i sina leder. Du ser ganska lätt när den gamle inte gärna hoppar ut och in i bilar. Se till att din hund också får ett bra foder anpassat för hundar med ledproblem, säger Åsa. De förtjänar ett gott slut.