Älgjakt i nysnö

Nicklas Hallnor är medlem i Jaktia Pro Team – Fiske. Nicklas är inte bara en mästare på gäddfiske. När han har tid, prövar han även jaktlyckan. Häng med när han och hunden Nalle jagar älg i nysnön.

Efter att ha varit från jakten några helger på grund av fisketävlingar så var det riktigt härligt att få komma ut i skogen igen. Under veckan hade det kommit ett par centimeter snö som gnistrade i morgonsolen. Termometern visade på åtta minusgrader när jag parkerade bilen. Jaktivern lyste i jämthunden Nalles ögon när han fick komma ut ur bilen. Även han hade fått vila från jakten i några veckor. Ett par skall ekade från Nalle innan han stack iväg i full fart. Jag tog på mig ryggsäcken och hängde geväret på ryggen innan jag knallade upp mot Kåivåieve. Tog en titt på pejlen och såg att Nalle redan var 800 meter bort. Den skarpa snön knastrade under mina skor när jag gick. Ser på pejlen att Nalle har hittat något intressant. Han har börjat snurra runt en tjärn högre upp i berget. Ser på pejlen att han stannat, men efter en stund förstår jag att jag bara tappat kontakten med halsbandet.

Går högre upp i berget för att få tillbaka kontakten med pejlhalsbandet. Stannar till högst uppe på en kulle. Då hör jag, ja kan det vara hundskall? Eller är det en korp som lever om högre upp i berget? Står och lyssnar, till slut kommer jag fram till att det måste vara Nalle som skäller. Tittar på hundpejlen och ser att jag åter igen har kontakt med halsbandet, och visst har Nalle hittat älg. 1,2 km upp i berget ekar ståndskallet. Vinden ligger rätt, men den skarpa snön gör det allt annat än lätt att smyga på ståndskallet.

Jag närmar mig ståndet. Här uppe i berget är snön mjukare vilket underlättar ansmygningen. Det är tät granskog. Jag märker att snön är mjukare på öppna ytor. Desto närmre träd jag kommer, desto skarpare är snön. Så jag försöker hålla mig på öppna ytor när jag smyger mig in mot ståndskallet. Jag tar mig in på 60 meter. Men närmre kan jag inte gå utan att riskera att stöta iväg älgen.

Nalle jobbar bra. Han har upptäckt mig och jobbar för att få ut älgen från granarna. Ibland skymtar jag älgen, men det är alldeles för tätt. Till slut tar han steget fram, ut från granarna. Men jag är inte så säker på vart Nalle är. Älgen kollar misstänksamt mot mig, men jag står blixt still och siktar på den. Det känns som en lång väntan. Till slut ser jag Nalle fem meter framför älgen. PANG! Älgen går direkt i backen. En större tjur som tyvärr redan hunnit fälla hornen.

Efter en fantastiskt fin dag i skogen med ett strålande hundarbete återstår nu bara att ta ur och få hem älgen. Det blir en lång kväll då älgen låg svårtillgängligt till. Tyvärr fick jag slut på ström i telefonen, så bilderna uteblev.

På återseende,
Nicklas Hallnor