Nu är den i gång – pyrsch- och vaktjakt på hornbärande dovvilt och dovkalv. Det är en spännande jakt som ställer krav på jägaren för att smyga sig nära de soltörstande men samtidigt vaksamma dovhjortarna. Mathias Persson, yrkesjägare och Jaktia Pro Team-medlem, ger några råd inför jakten och tipsar också om en enkel, god dovviltsrätt.
Mathias är en erfaren jägare som till vardags jobbar inom det stora vilthägnet Eriksberg i Blekinge. Likt många andra jägare tycker han att dovhjortsjakten är lite speciell. Till att börja med är dovhjortar utpräglade flockdjur som dessutom ser väldigt bra, vilket innebär en utmaning i jakten.
– De varnar snabbt varandra om en eventuell fara. Om något gör dem oroliga så klumpar de gärna ihop sig i täta grupper. Det gör det svårt att skjuta just den dovhjort som man kanske har följt ett tag, säger Mathias Persson och fortsätter:
– Under pyrschjakt jagar man ju ofta selektivt. Det handlar om att plocka bort vissa individer för att säkerställ en speciell uppsättning av dovhjortstammen. Generellt funkar brunsten och återväxten som bäst om det är ganska hög medelålder i stammen. På många ställen är det för få handjur. I dessa fall gäller det att tänka till lite och vara extra noggrann under jakten.
Betar i soliga områden
Var hittar man då dovhjort? Deb kan vara i stort sett överallt, menar Mathias. Ett utmärkande drag är att den gillar sol och lite värme. Dovhjorten är inte lika kräsen som annat vilt utan betar det mesta den kommer över.
– Längre fram under säsongen, under höst och vinter, ska man leta upp södersluttningar under soliga dagar. Dessa ställen brukar vara glödheta ur jaktsynpunkt!
Det finns en del bra saker att tänka på för dovhjortsjakten. Både vad gäller utrustning och hur man bedriver själva jakten. Till att börja med: dovhjorten har som sagt bra syn så underskatta inte vikten av bra kamouflage.
– Satsa på kläder och eventuella gömslen som smälter in i omgivningarna. Var noga med att även dölja händer och ansikte med handskar och ansiktsmask eller buff. Och välj kläder av tyst material som inte prasslar när du rör på dig under smygjakten.
Ta med handkikare och skjutstöd
En bra handkikare är bland det första Mathias Persson tar fram för dovhjortsjakten. För att dels snabbt spana av stora ytor, dels kunna studera viltet noga och försäkra sig om att skjuta rätt dovhjort.
– Valet av handkikare är, som så mycket annat, en smaksak. Jag föredrar en kikare med tio gånger förstoring. Den är lite mer ljuskänslig men gör att jag ser detaljer lite bättre.
En annan utrustning som Mathias alltid har med sig är ett skjutstöd. Eller rättare sagt flera stöd för olika skytte.
– Om jag sitter och vakar så använder jag gärna ett benstöd. Om jag sedan ska smygjaga så byter jag helst till en så kallad stable stick, det vill säga en skjutpinne som gör att jag kan stå upprätt ordentligt och skjuta.
Ett sådant skjutstöd blir som en vandringsstav och Mathias använder den också när han då och då stannar för att spana av ett område. Genom att ta hjälp av skjutstödet blir helt enkelt bilden i handkikaren mindre skakig.
Favoritmålet på dovhjort
Den som lyckas fälla en dovhjort kan se fram emot en delikat måltid. Utan större ansträngning. Varför inte göra som Mathias Persson. När han och Jakta Pro Team-kollegan Rasmus Liljeblad har sin årliga skjuttävling brukar de vanligtvis avnjuta samma måltid efteråt.
– På mindre dovvilt är filéerna väldigt små. Köttet är jättefint men det går liksom inte att göra så mycket med dessa småbitar. Jag tar då filéerna, som i princip är formade som korvar, som de är och grillar dem lite försiktigt. Därefter lägger jag dem i bättre korvbröd tillsammans med aioli, picklad lök och en schysst sallad. Det blir lyxkorvar, med andra ord.
Kolla efter små rörelser
Det säger Mathias Persson som samtidigt delar med sig av ett sista tips inför dovhjortjakten: Skynda långsamt under smygjakten. Stanna till ofta och spana av området.
– Det kan ibland vara svårt att se dovhjortarna när de ligger ner. Man kan ofta bli förvånad över hur många dovhjortar som man ser i ena stunden för att i nästa inte se röken av dem. De är som uppslukade av jorden. Det är ofta som jag smyger omkring och plötsligt ser ett öra som plötsligt vippar till. Om du inte stannar upp så riskerar du att missa sådana små rörelser som avslöjar dem.