Säker och effektiv jakt i totalt mörker

Termiska sikten, även kallade värmesikten, har varit tillåtna några år och allt fler jägare väljer att investera i dessa sikten för att kunna bedriva jakt även efter mörkrets inbrott. Men precis som med så mycket annat så
vimlar det av tekniska lösningar och funktioner att ha koll på i valet av värmesikte. Vi reder ut begreppen och guidar dig rätt i teknikdjungeln.

Termiska sikten har i många år används inom militären runt om i världen. ”Nattsikten” för civilt bruk har dock
kommit först på senare år. Det finns handhållna termiska sikten, men det mest vanliga i jaktsammanhang är sikten som monteras som ett extra kikarsikte på vapnet.

BARA FÖR VILDSVINSJAKT
Den 15 maj 2019 trädde en lagändring i jaktförordningen i kraft, vilket gör det tillåtet att använda elektroniska bildförstärkare, elektronisk bildomvandlare, värmekameror eller rörlig belysning som komplement till jaktvapnet vid jakt på vildsvin. Syftet är att begränsa vildsvinens invasion i Sverige och motverka de skador grisarna orsakar inom jord- och skogsbruk. Mörkersiktena får bara användas vid jakt efter vildsvin i öppen terräng eller vid åtelplatser. Det enda undantaget är vid eftersök på skadat vilt.

DIGITALA SIKTEN VS. TERMISKA SIKTEN
Många är bekanta med digitala sikten som har bild förstärkning och IR-ljus. Dessa sikten förstärker det
befintliga ljuset och IR-lampan fungerar som en ficklampa om det är för mörkt. Resultatet blir naturligt återgivna bilder där även träd och buskar mellan dig och viltet framträder tydligt. Vad är då skillnaden mellan digitala sikten och termiska sikten? Faktiskt en hel del. Ett termiskt sikte registrerar allt som alstrar värme – även när det är kolsvart – och återger det på en display. Inte bara djur utan all tänkbar växtlighet syns. Du kan också upptäcka blod och andra ”varma spår”, vilket är värdefullt vid eftersök. Och du kan uppfatta vilt på riktigt långt håll. De allra billigaste modellerna registrerar djur som är 600–700 meter bort medan siktena i toppskiktet når uppemot 1 800 (!) meter. Att jämföra med ett digitalt sikte som vanligtvis når 200–300 meter. Det termiska siktet ger dig också en snabb överblick över ett stort område. Om det finns vilt visar det sig direkt på skärmen när du sveper av området. Även om viltet skulle befinna sig bakom tät vegetation långt bort, något ett digitalt sikte ofta inte uppfattar.

FYRA VIKTIGA FAKTORER
Vad ska man då tänka på när man väljer kikarsikte? George Dobre, specialist på termiska sikten, lyfter fram de fyra viktigaste faktorerna: värmesensorns upplösning, bildskärmens kvalitet, sensorns temperaturvärde och storleken på frontlinsen. George är noga med att poängtera vikten av att ha bra värden på ALLA dessa
faktorer.

– Om du kompromissar med någon av dem så kan det försämra kvaliteten på siktet rejält.

UPPLÖSNING PÅ VÄRMESENSORN
För det första: ju högre upplösning, desto klarare och bättre bild får du. Du kan dessutom se längre och uppfatta mindre detaljer. De vanligaste upplösningarna är 320×240, 384×288 och 640×480.

– Upplösningar under 320×240, såsom 160×120, ska man helst undvika. Om du använder ett sikte med en sådan låg upplösning kan du i princip skjuta på ett rådjur och tro att det är en gris. Räckvidden är också bedrövlig. Du ser knappt mer än 100 meter bort. Med 640x480 däremot, kan du se hårstråna på en gris på 150 meters håll.

KOLLA NÄRMARE PÅ SKÄRMEN
Vilken digital skärm som siktet har är nästa viktiga detalj som avgör hur pass korrekta och skarpa värmebilder du kommer att kunna se. Det finns i huvudsak tre nivåer: LCOS-skärmar, OLED-skärmar och skärmar med HD-AMOLED.

– LCOS och OLED ger en bildkvalitet som påminner om en gammal LED-TV medan HD-Amoled motsvarar dagens Ultra HD-TV. Detta ger dig en mycket krispigare och mer detalj- och kontrastrik bild.

TA TEMPON PÅ SENSORN
För det tredje är det viktigt att undersöka vilken temperatur som värmesensorn jobbar med. Detta mäts i
millikelvin (mk). I värmesiktenas specifikationer nämns detta värde ofta som NETD. Detta värde ska vara så lågt som möjligt. Helst inte över 50 mk utan gärna runt 40 mk eller – allra bäst – ner till 25 mk.

– Ju lägre millikelvin man har på värmesensorn, desto lättare upptäcker siktet även föremål som inte alstrar
mycket värme. Detta gör att du ser grenar, buskage och annan vegetation mycket tydligare. Många värmesikten har också olika färgpaletter att välja mellan. Du kan välja att det som alstrar värme ska vara svart eller vitt. Alternativt så väljer du olika färger; sepiaröd, blått, violett och så vidare. Ofta kan du välja mellan åtta färger för att få till tydliga skillnader mellan olika objekt i värmebilden.

LINSENS STORLEK HAR BETYDELSE
Den fjärde faktorn är millimeterstorleken på frontlinsen. Ju större lins siktet har, desto bättre bildkvalitet och
mindre störningar får du vanligtvis. Satsa på en lins som är minst 32 millimeter. Kolla noga hur objektivlinsens diameter anges. Om tillverkaren till exempel bara uppger måttet 50 och inte skriver ut ”mm”, så kan detta vara linsens så kallade fokallängd och alltså inte dess diametermått i millimeter.

NÄRBILD OCH ÖVERSIKT – PÅ SAMMA GÅNG
Utöver dessa fyra viktiga faktorer, finns det en del smarta funktioner som det definitivt är värt att undersöka om siktet har. Bild-i-bild till exempel. Den är perfekt när du till exempel tittar på en åtel där en flock med grisar äter. Du kan då zooma in och få en extra detaljerad bild på den gris du vill skjuta. Samtidigt behåller du den ursprungliga breda bilden, har koll på övriga flocken och undviker att skadeskjuta någon gris som plötsligt kommer i vägen i samma ögonblick som du kramar avtryckaren.

INSTÄLLNINGAR SOM GER SKARPARE BILDER
Det finns sikten vars bild du kan anpassa utifrån den situation du befinner dig i. Om du till exempel jagar i tät
vegetation kan du välja en speciell algoritm som är anpassad för just en sådan miljö. Detta innebär att siktet
anpassar sin tolkning av värmebilden så att du får en så detaljrik och bra bild som möjligt. En annan smart
funktion är Bildförstärkning (”Image Boost”). George förklarar varför:

– Föremål som alstrar svag värme återges ibland med lite oskarpa kanter. Bildförstärkning kan då göra kanterna lite ”krispigare”, vilket gör att allting lite mer väldefinierat och du får en mycket klarare bild.

TITTA, TESTA OCH BE OM HJÄLP
Tekniska fakta i all ära. Nog så viktigt är att känna på siktet, kolla i det och testa olika funktioner. Be om hjälp
när du är i Jaktiabutiken, så ser vi till att du får rätt värmesikte utifrån ditt behov och, inte minst, ditt vapen.
Sistnämnda är superviktigt. Vissa termiska sikten klarar nämligen inte kraftigare kalibrar utan komponenter kan skadas och ge felaktig bildinformation. En del bössor har också fästen som gör att värmesiktet inte kan monteras på ett bra sätt. Det hamnar för högt eller lite för nära ögat så att jägaren inte ser skärmen ordentligt. Och det är ju något som inte bara får hända när du äntligen hör något som prasslar lovande en bit bort i den becksvarta terrängen, eller hur?